Háusi kúta (Yahgan language)
Donate About Tutorials FAQ
Living Dictionaries
Háusi kúta (Yahgan language)
Home
Entries
About Grammar Contributors
Donate About Tutorials FAQ
Terms of Use Privacy Policy Youtube terms Google terms
Entries
  1. aköpi— Cold
  2. haian— We
  3. shatapöna— To face
  4. alaköna— To observe
  5. umpúlux— Female baby
  6. mökalána— To howl, roar
  7. atáma— Food, to eat
  8. yámana— Human, person
  9. amára— Guanaco
  10. pálaxa— Rain
  11. kakuarákuna— Sunshine
  12. apáush— Fish
  13. paláma— Weak
  14. akámaka— Lake
  15. ua— Man
  16. yashála— Dog
  17. yépux— Best friend
  18. tárri— Cold
  19. wórush— Tree
  20. miatána— Smile, to smile
  21. kaióla— Child
  22. chísa— Cheek
  23. alukúshtal— Name of a star
  24. kúta— Language, word
  25. kíwan— They
  26. liush— Leaf
  27. ya— Mouth, lip
  28. könchin— He, she, it
  29. kíppa— Woman
  30. sháola— Lightning
  31. yukáia— Peace, tranquility
  32. ushkúta— Winter's bark
  33. chakáuya— Male baby
  34. tachikáshina— Thorn-tailed rayadito
  35. ára— To cry
  36. téki— To see, look
  37. shapéa— Magellan's beech
  38. ákush— Darkness
  39. ílan— South wind
  40. shapakúta— Happiness, happy, to be happy
  41. sápai— You two
  42. chistatáku— Village
  43. tapalisána— Song, to sing
  44. miamína— To blow
  45. inalumhúsha— West wind
  46. awakátuf— Nightmare
  47. allöpa— To sail
  48. wichóa— Long-tailed meadowlark
  49. píappisi— Firmament, clear sky
  50. tökakúlu— Friend, partner
  51. kikíka— Thunder
  52. mutáku— To have
  53. mútu— To sit, be, stay, exist, there is
  54. akáinix— Rainbow
  55. yámalim— People
  56. hannúka— Moon, month
  57. tumakáian— Old man
  58. ashúnna— Forest
  59. apaushína— To fish
  60. möra— To hear, listen
  61. aralampía— Green
  62. úsi— World, territory
  63. síma— Water
  64. moaráku— Friend
  65. hif— Air, breeze
  66. köshúkuta— Beautiful, splendid
  67. ommóara— Hummingbird
  68. akuláina— To fly
  69. ilína— To touch
  70. asháka— Channel
  71. páiakan— Beach
  72. apáila— Strong
  73. mákippa— Daughter
  74. múta— Present form of "Mútu"
  75. wáikippa— Older sister
  76. ayóala— Light, knowledge, to know, understand
  77. kötöran— Antarctic beech
  78. hípai— We two
  79. tauwóra— Blast of wind
  80. híxa— Sea, ocean
  81. hánna— Land by the hut
  82. tushatapúnata— To confront
  83. mötan— Three
  84. töshata— To blow hard
  85. wiayána— Blue sky
  86. tapóin— Father
  87. húsha— Wind
  88. töllúsha— Branch
  89. ítarr— East wind
  90. asasína— Fearless, courageous
  91. túku— Husband, wife
  92. shuwatönata— To relax
  93. hushári— Handsome, goodlooking
  94. möma— To fly
  95. seif— Sky
  96. kutána— To speak, say
  97. makuskíppa— Younger sister
  98. mökátu— Plural form of "Mútu"
  99. máku— Son
  100. appárnix— Star
  101. káshush— Nose
  102. ufkíli— Soft
  103. sax— Illness
  104. uftúku— Feather
  105. yammína— White
  106. kulúana— Grandmother
  107. háima— Good
  108. akálli— Hut
  109. wáni— Chin
  110. kampéipi— Two
  111. húta— Neck
  112. tulára— Mountain
  113. annúna— To miss, regret
  114. aum— Cypress
  115. pix— Animal, bird
  116. upaköshána— To smile
  117. tarakíppa— Adult woman
  118. ashöliköna— To wait
  119. káiteka— Shiny
  120. hai— I
  121. kumúku— Lonely, alone
  122. tumána— To moan, growl
  123. tawináma— To illuminate
  124. ushúan— Grandfather
  125. iyaishakísi— Spring
  126. móala— Day
  127. ánan— Canoe
  128. chíli— Wave
  129. hanislúsh— Autumn
  130. háasha— Voice, breath, cry
  131. asasinána— To overcome, beat
  132. yáma— Big
  133. hánis— Beech
  134. ásu— Low tide
  135. hóxka— Cloud
  136. ushkásh— Forehead
  137. pömána— To mention
  138. kísi— Summer
  139. sötaköra— To cry by pain
  140. tumakáxippa— Old woman
  141. waim— Older brother
  142. kurulampía— Blue
  143. tálla— Eye
  144. hax— Egg
  145. yapímata— To converse
  146. kulála— Anger, angry
  147. áma— Seal
  148. kaishinána— To help
  149. tauwúshata— Storm
  150. lána— Woodpecker
  151. akupáshu— To caress
  152. wölitasána— Beautiful, nice, to be beautiful
  153. hashóalitas— Beautiful voice
  154. hamásha— Dark, blind
  155. kípai— They two
  156. amáim— Fruit
  157. koasápas— Sadness, sad
  158. san— You all
  159. taráwua— Adult man
  160. yéka— Little
  161. shukanikíppa— Girl
  162. tömíla— Wing
  163. lön— Tongue
  164. akálu— To sleep
  165. tön— Ground
  166. lampía— Black
  167. amasháku— Hunger, hungry
  168. yoitáka— Brave
  169. úshta— Hair
  170. ukausína— To calm, console
  171. löm— Sun
  172. amáku— Sweet
  173. ashköta— Brain
  174. máli— Root
  175. achawáia— Life, strength, energy
  176. töshkána— To laugh
  177. lákax— Night
  178. chilóaia— Fox
  179. amápush— Face
  180. loimúshka— Flower
  181. ála— To drink
  182. háani— North wind
  183. kukúrux— Rufous-legged owl
  184. ukóali— One
  185. shukálu— Dream, to dream
  186. köpöf— Death
  187. tapéa— Mother
  188. mínaka— Savage, cruel, violent
  189. pusháki— Fire
  190. appí— Rowing
  191. shákatax— Kingfisher
  192. shannakíta— loneliness
  193. wiayélla— To rest
  194. uaráina— Beautiful, handsome
  195. puturú— Warm
  196. séskin— Heart
  197. isápa— Mist
  198. téesh— Hail
  199. loimushkána— To bloom
  200. pánnaxa— Snow
→