Ende
Donate About Tutorials FAQ
Living Dictionaries
Ende
Home
Entries
About Grammar Contributors
Donate About Tutorials FAQ
Terms of Use Privacy Policy Youtube terms Google terms
Entries
  1. känyertto— silent (be)
  2. kämätt— testicle
  3. ngäs— give back
  4. yäbäd tuktuk— noon, midday
  5. ttoe— skin, hide
  6. kaekep— chew
  7. ony— take
  8. ulle lla— chief, chieftain
  9. tatu— bathe
  10. komllazegatt— twins
  11. parae— sail (noun)
  12. gollaeb— flow
  13. i— weave
  14. dändär— listen
  15. ikopang— witness
  16. zeg— born (to be)
  17. tätän— fish trap
  18. llowam— tired, weary
  19. kopae— trade, barter
  20. memram— perspire
  21. wuk— howl
  22. tusde— Tuesday
  23. ttäkamatt— broken
  24. kängkäl— go up
  25. mullae— right, correct
  26. giddoll— dwell, live
  27. bawa— spring
  28. udaude— light, kindle, ignite
  29. mosen— older sister
  30. ngetae— join, unite
  31. tatu— wash
  32. tätän alle— beside
  33. ttängäm ma— place
  34. wälläng— woods, forest
  35. päraede— Friday
  36. tätäb— swelling
  37. owel— oil
  38. ine— beverage, drink
  39. mu— price
  40. gullbe peyang mälla— married woman
  41. täräp tubu— late
  42. ddob— some
  43. tärbatt— orphan
  44. sadade— Saturday
  45. moko— hope
  46. mitminy— innocent
  47. kämag— storm
  48. näkäp— mind
  49. kok— daughter-in-law (of a man)
  50. llɨg— child
  51. ngasnges— mold (clay etc)
  52. skulang— pupil
  53. gullem— snake
  54. täpe— mud
  55. eka— speak, talk
  56. popllo— twist
  57. llowamang— hate
  58. där— pair
  59. su eka— secret
  60. dädräb— write
  61. kollbamelemang— fisherman
  62. gämoe— miss (target)
  63. inkätt— neck
  64. kollmäll— follow
  65. källmakällme— last, endure
  66. opop— wind, wrap
  67. kämag— winter
  68. ttängäm wätät— vegetables
  69. gidre— enemy
  70. sespen— pot, cooking vessel
  71. ony— drive
  72. boul— bowl
  73. ttängäm— garden
  74. ddɨddɨl— thunder
  75. paplläg— fly (vb)
  76. dɨdɨr— hot
  77. kaptte pittnenang— tailor
  78. matta— carry-on-shoulder
  79. neil— nail
  80. mällamälla— tie, bind
  81. auli— how many?
  82. pila— pillow
  83. ubi— they
  84. ekaklle— one's native country
  85. gogo— build
  86. ddone ttam— deny
  87. giri— knife (2)
  88. kak— grandmother
  89. apapi— butterfly
  90. nyäkiyam— tear (noun)
  91. tutu— mountain, hill
  92. pauro— chicken
  93. sɨmell mägda— sow (2)
  94. bägäl— bow
  95. ddapall käkan— cloud
  96. poddpodd— plain, field
  97. ttang kum— elbow
  98. kabkab— vine
  99. ddängameny ma ine— glue
  100. bänamb— open
  101. nyängkoe— stretch
  102. mänyan— younger sister
  103. o— or
  104. ibima— footprint
  105. gogoag— mason
  106. täl— bamboo
  107. towall— grass
  108. udab— disappear
  109. ngonongg— think (= be of the opinion)
  110. kutt— bone
  111. ingong— dance
  112. pite— grass-skirt
  113. durgu— cliff, precipice
  114. ngämen— reach, arrive
  115. ma— house
  116. koepang— brackish
  117. tongoe— play
  118. ttatt— jaw
  119. inpiak— eagle
  120. ngonoe— ask, request
  121. pänae— change
  122. tawel— towel
  123. petapeta— thin (in dimension)
  124. dɨlag— acid, sour
  125. llamäg— old
  126. kolldab— stab
  127. pemli— family
  128. ngänaeka— pity
  129. kudu— corner
  130. kola— collar
  131. stoa— store, shop
  132. ngämingg— help, aid
  133. mänang— mother-in-law (of a man)
  134. mälmäl— squeeze, wring
  135. mama— hut
  136. ngänyngäny— swallow
  137. o— ripe
  138. kuki mabun— idol
  139. aläm— dare
  140. bin— name
  141. bllablle— find
  142. ngatengate— opossum
  143. mällam— catch (ball)
  144. täräp bllam— always
  145. dɨdɨr ik— cave
  146. ttägäll käp— stone, rock
  147. giri— sword
  148. yu kuib— ashes
  149. kämoe— famine
  150. sisor— new
  151. ekameny— mute
  152. täratäre— bore
  153. ngäna— I
  154. gllae— sail (vb)
  155. spun— fall
  156. up pätt— banana tree
  157. torwam— lie down
  158. pazi— age
  159. komo mogmog— scorpion
  160. pogpog— cockroach
  161. särem— darkness
  162. tirit— cotton
  163. tɨtɨp— braid
  164. kallkäll sod— coat
  165. nyongo— road
  166. pop— hole
  167. lla— male
  168. ddäll— chest
  169. tubutubu— worship
  170. mäsemäse— naked, bare
  171. kume— cough
  172. kote täkop— goiter
  173. masar eka— custom
  174. pot— end
  175. lla— people (populace)
  176. reik— rake
  177. ttängattänge— count
  178. tätäp— pain
  179. gällae— plow
  180. mokowang— love
  181. pallängkmenyang lla— judge (noun)
  182. mättmätt— put on (clothes)
  183. pänpän— dust
  184. angde— when?
  185. trimpeg— slide, slip
  186. eka— say
  187. mu kälsrong— cheap
  188. pia— peace
  189. llokottang— difficult
  190. pittpitt— thatch
  191. melemang— slave
  192. sana pätt— palm tree
  193. tawa— swamp
  194. gugi— stand
  195. ttägäll käp— money
  196. bänz— mosquito
  197. pädoe— blow
  198. pauro mälla— hen
  199. wendda— window
  200. amtet— air
← →